Novelltävling

Jag är så otroligt feg när det gäller noveller. Varför feg? Jo, jag tror att jag inte kan skriva en novell. Jag har faktiskt ingen aning om ifall det är tillräckligt tempo, tilltalande karaktärer och en bra handling. Jag har skrivit en novell som jag är riktigt nöjd med eftersom jag tycker att den är lite outside the box. Det är en kärlekshistoria i en lite annan tappning, och jag gillar den jättemycket. Den är varm, fylld av glädje och gränslös kärlek, sorg men också hopp. Allt detta på lite drygt 10 000 tecken.
 
Jag hade först tänkt skicka in den till uttagningen av noveller till antologin #älskanoveller: 30 nyanser av kärlek, men hur det nu var så blev jag så osäker på mig själv så jag skickade aldrig in den. Dumt, jag vet, men jag kände mig inte så jättekaxig just då, så jag skyllde på allt möjligt så jag lyckades förhala det så pass länge att detblev försent. Något jag grämde mig över rejält efteråt att jag inte följde devisen "bättre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna sin båge", utan lät jante ta överhanden. 
 
Nu ska jag försöka med den HÄR tävlingen. Vi får väl se hur det går. Förmodligen inte alls, men jag ska i alla fall kliva över kanten till det skrämmande och skicka in den. Ska bara redigera klart den så jag gestaltar bättre än vad jag gjort hittills.
 
Håll en tumme för mig, will you?! Please...?

Toscana tur och retur av Åsa Hellberg

Toscana tur och retur
 
Den här boken: Toscana tur och retur, som är Åsa Hellbergs femte bok, läste jag ut för ett par veckor sedan, och jag har liksom gått och sugit på karamellen ett bra tag nu innan jag kommer mig för att skriva en recension. För det här är en riktigt god karamell som ger mersmak.
 
Handling (kopierad från adlibris.se):
Sara Raphael saknar uppslag till sitt nästa reportage. När hon köper en motorcykel för en spottstyver och ser en annons som lockar med slott, vingårdar, olivolja och solrosfält, finns bara ett alternativ: hon måste få upp sin bästa vän på pallen och åka dit.

Jessica Romin, den kända författaren, går alltid i högklackat och gapskrattar åt Saras förslag. Hon ska på en författarträff i Malmö och tänker naturligtvis ta tåget dit. Hur det sedan kommer sig att hon ändå sitter bakom Sara i ett skinnställ vet hon inte riktigt.

Det blir en resa de båda väninnorna aldrig kommer att glömma – en oplanerad tältnatt vid Vänern, för små hjälmar, hotfulla medtrafikanter, stiliga hjältar, barska italienska kvinnor … Och så till sist slottet. En magisk plats där Sara känner igen sig alltför väl. Hon minns med både fasa och pirr romansen för så länge sedan. För Jessica innebär mötet med den trevlige Anders en chans att för alltid glömma JP – sitt livs största kärlek – så att hon slipper prata om det där som gör så ont.

Det italienska slottets tinnar, torn och vinkällare bär på hemligheter som påverkar både Sara och Jessica på sätt de aldrig hade kunnat ana. Frågan är om man verkligen kan fly från sitt förflutna
 
Mitt omdöme:
Åh vad jag tyckte om den här boken! Det var bara att sitta ner och åka med i handlingen från första sidan till den sista. En ljuvlig feelgoodroman som verkligen fick mig att må bra och njuta av språket, handlingen och de härliga karaktärerna. Ska ni läsa en ljuvlig bok i hängmattan (eller på stranden, i solstolen, poolen, soffan, tunnelbanan... ja, var ni nu än läser böcker någonstans), så välj den här boken och LÄS!
 
När jag njöt mig igenom den här boken så fick jag så härliga inre bilder, och jag föreställer mig att den här boken skulle göra sig alldeles fantastisk som film! Vyerna från Toscana, slottet, maten, kärleken ... Kan inte bli fel. Kan man hoppas ...?!
 
Betyg:
5 av 5

Jo, jag lever...

Herregud vad livet springer på i expressfart! Sommarlovet rasslar på, och nu har mer än halva min semester gått. Gulp.
 
Så vad gör jag då? LÄSER! Det är vad jag gör. Har nyligen läst ut Åsa Hellbergs bok Toscana tur och retur, och ska recensera den imorgon. Idag började jag läsa del 2 i Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik som börjar med boken Att föda ett barn, och nu håller jag på med del 2; Sörja för de sina
 
Så har jag fått ett recensionsex av Camilla Davidssons nya bok Pensionatet vid världens ände, som jag ska ta med mig och läsa i Turkiet när vi åker dit om 1,5 vecka. Det känns som en underbar sommarbok, och då vill jag läsa den där. :)
 
Vad har vi mer gjort då? Inte så mycket faktiskt. Vi har varit i stugan i Jämtland med syrran och hennes familj en vecka, och sedan åkte vi hem och nu har vi precis varit hos syrran igen och hälsat på ett par dagar. På vägen hem åkte vi förbi Härkeberga kyrka, utanför Enköping, som har bevarade takmålningar från 1400-talet! Helt fascinerande! Jag bara älskar sådana spontana utflyktresmål. Vi bara åkte förbi en skylt där det stod "Medeltida kyrka" på och så svängde vi in där och kollade. Fantastiskt! Där fanns också en loppis och fik bredvid med hembakat fikabröd. Mmmmm!
 
Inga bilder har jag att bjuda på, för kameran har verkligen fått vila i sommar. Jag har inte haft någon blogglust så därför har jag inte brytt mig särskilt mycket om att fota. Ska se om jag kan bli bättre på det nu.
 
Hoppas ni har en ljuvlig sommar! Nu ska jag ta och lägga mig och sova.