På förekommen anledning...

 
"Det är inte så farligt om man har olika färg på huden. Det viktiga är att man har samma färg på hjärtat.” Isabell, 7 år 
 
Jag jobbar med ungdomar. Fantastiska ungdomar. Ungdomar som inte klarat av den svenska grundskolan av olika anledningar och därför går en gymnasieutbildning som kallas för yrkesintroduktion. Ungdomarna har antingen problem med hemsituationen av olika skäl, eller så har de inte levt i Sverige så länge, vilket gör att språket ställer till det för dem och de hinner inte bli klar med alla kurser i högstadiet. 
 
Jag blir förtvivlad över att se detta (nät-)hat mot invandrarna. Som när den nioårige pojken i Malmö fick sitt huvud dunkat i golvet av en vakt, då vaknade nätmobben och tyckte att det var helt rätt att en stor vakt tryckte ner en nioåring i golvet. En nioåring! Jag få svårt att andas när jag läser sådant. Min son är snart nio, och jag försöker föreställa mig en vakt trycka ner hans huvud mot golvet och med våld hålla honom fast. Det går inte. Det gör bara ont i mig.
 
Jag blir förtvivlad över att se länkar (från avpixlat och andra liknande sidor) som sprids på facebook där man ondgör sig över invandrarna. 
 
Jag blir förtvivlad över att se kommentarerna på dessa länkar. De ger uttryck för en människosyn som är så långt från min egen att jag bara vill gråta.
 
Jag blir förtvivlad.
 
Vad är det som händer? Vad är det med folk som tycker att de har rätt att sprida sitt hat mot Carmen, Muhammed, Sergio och Fatima? Jag förstår verkligen inte detta. De känner ju inte dessa människor och vet vad de bär med sig. Hur tror ni nioåringen i Malmö mådde? Innerst inne? Ensamkommande med sin storebror. Inga föräldrar. Ingen trygghet. Ingen att lita på. Inte ens den svenska befolkningen.
 
"Mina" ungdomar som jag undervisar, de berättar ibland om upplevelser de har med sig från sina hemländer som är så fasansfulla så jag har svårt att förstå hur de ens kan överleva utan att bli galna. En elev hade sett hela sin familj bli mördad mitt framför ögonen. Hen överlevde genom att låtsas vara träffad av skottsalvan och låg bland sina döda familjemedlemmar. En annan elev har suttit i ett vattendrag med ett sugrör ovanför vattenytan för att kunna få luft när hen försökte undkomma fasorna i hemlandet. Dessa elever är mycket motiverade att få komma hit och göra rätt för sig. De vill studera. De vill jobba. De vill bli integrerade i det svenska samhället. De har inte alltid tid att läsa på inför prov eftersom de måste jobba för att försörja både sig själv och sina familjer i hemlandet. De kommer till skolan trötta och hålögda på grund av att de jobbar extra. Många har flera jobb. Plus skolan. Men de orkar eftersom de fått en chans till ett annat liv i ett annat land. Ett liv utan krig, fasor, mord och skräck i ett land med fred.
 
Hur kan man säga att alla invandrarna "bara är lata" och "vill komma åt våra pengar", "de stjäl våra jobb" och blablabla. Visst finns det de som är lata och bara utnyttjar systemet, men handen på hjärtat, hur många infödda svenskar gör inte det också?
 
Vi måste lära oss att se människorna som individer, inte som ett kollektiv. Nej, alla muslimer slår inte sina fruar och tvingar dem att vara hemma (hur många fall av hustrumisshandel har vi inte bland infödda svenskar?). Nej, alla afrikaner är inte terrorister à la Boko Haram (vi har terrorister i Skandinavien också, se bara på Behring Breivik...). Men är det bara en ouppnåelig dröm att vi ska se bortom hudfärgen och religionen?
 

I have a dream that one day this nation will rise up and live out the true meaning of its creed: "We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal."

...

I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character.

I have a dream today!

/Martin Luther King

Valet 2014

Det är skrämmande. Jag vill inte gärna diskutera mina politiska åsikter i bloggen, men jag gör ett undantag. Det torde ju inte vara någon större överraskning att jag är emot SD i alla fall. Hursomhelst, jag kan inte låta bli att reflektera över vad som händer i vårt samhälle när 13% av svenska folket röstar på SD... Vad har gått fel? Vad har blivit så fundamentalt snett så 13% av Sveriges befolkning röstat på ett parti som visat sitt fula tryne allt för många gånger med sitt kvinnoförakt, sin främlingsfientlighet och allmänna buffelfasoner som inte hör hemma i ett civiliserat samhälle. Jaja. Bara att acceptera. Vi har en demokrati och vi får böja oss för folkets vilja. Vill 13% av folket ha SD i riksdagen, då blir det så. MEN, vi ska ändå i varje andetag vi tar kämpa mot den rasism som genomsyrar deras parti och som tydligen sprider sig i landet. Vi får aldrig glömma vad partiets grund kommer från. Det är nazism och vit makt. Så Jimmie Åkesson: trots alla dina fina ord som tydligen verkar gå hem hos 13% av folket, så hoppas jag att du aldrig kommer få möjlighet att bestämma i vårt fina, multikulturella land! Den människosyn du och de dina står för får inte stå oemotsagd. Vi måste kämpa emot, för vår egen skull, för våra barns skull och för mänsklighetens skull. 

Kan vi lova varandra det?

Förbjuda tiggare?

Idag hade jag en diskussion i min klass om tiggarna som förekommer snart i vartenda gathörn (i Stockholm i alla fall). Jag tycker det här är en intressant fråga och vi hade samma diskussion i lärarrummet efteråt. Flera av mina elever tycker att man ska förbjuda tiggeri utan diskussion, och jag tycker det är lite skrämmande syn på människan. Vi får inte vara för snabba att döma andra människor anser jag, för vi har ingen aning om vad som ligger bakom. Ingen människa vill ju tigga, jag menar, hur förnedrande är inte det?! Tänk att sitta där på gatan och möta förakt av nästan alla människor som passerar förbi dig under en dag, och vintertid sitter de och fryser. Jag är inte naiv, jag fattar att det förekommer oärliga människor som dels profiterar på dem genom att vara som en "hallick", men så finns det ju förstås personer som tigger för att underhålla ett missbruk. Vi har faktiskt ingen aning om deras bakgrund och varför de sitter där. Många har familjer i sitt hemland (det är ju oftast Rumäner) som de försörjer genom sitt tiggeri, och genom att förbjuda tiggeriet tror jag bara att man skapar större problem. De kommer hit för att de inte har något alls i sitt hemland, och det är ju DÄR man ska satsa på hjälp istället för att bara förbjuda.
 
Jag diskuterade det här med min man för några dagar sedan också, och han är lite mer kritisk till tiggeriet. Men det har nog mer att göra med att varje dag kommer påflugna tiggare och är närgångna och påträngande på tunnelbanan. Självklart kan jag förstå att det blir jobbigt. "Problemet" (problem för vem??!) med tiggeriet kommer inte sluta, det kommer bara ta en annan form. Jag tror att det kommer bli mer rån och annan olaglig verksamhet istället, och det hjälper ju inte de här människorna. Tvärtom.  
 
Vi i det "rika" väst kan faktiskt anstränga oss att hjälpa Rumänien hjälpa sig självt så slipper dessa människor genomgå den ultimata förnedringen genom att behöva be om allmosor från människor som ser ner på dem och anser att det de gör borde förbjudas. Men vad kan du och jag göra? Om man inte vill ge pengar, så kan man i alla fall bjuda på ett leende som visar att jag ser en medmänniska. Det gör faktiskt inte ont. Testa så får du se.