Det här med research

Manuset som jag skriver just nu är ganska lättskrivet på så sätt att jag inte behöver göra så jättemycket researcharbete. Inte än i alla fall. Det kanske ändrar sig längre fram, men som jag tänkt ut mitt manus so far så tror jag inte det behövs. 
 
Jag läste i Annas blogg om det här med nätverk som är en guldgruva när man behöver få reda på olika saker till sitt manus, och jag tänkte på det när jag skrev mina historiska manus. Det var en hel del att kolla upp så man får de historiska händelserna rätt, men jag är lite rädd för det där att höra av sig till någon okänd och be om hjälp att få veta något. Jag har provat att maila personer 2 ggr som besitter lite olika kunskaper som jag behövde, men ingen av dem hörde av sig. Där känner jag att det kan vara svårt att som outgiven få tag i folk som kan hjälpa en. Det kanske blir lättare när man väl fått en bok utgiven. Då kan man presentera sig som författare, och det klingar väl bättre än om jag skulle ringa/maila någon och säga att "jag håller på och skriver en bok om xxx, skulle du vilja hjälpa mig med xxx?" Jag pratade en gång med Simona Ahrnstedt om detta då jag träffade henne på en fika för många år sedan, och hon sade att hon haft tur och alltid fått svar när hon hört av sig till folk innan hon fick sin första bok utgiven. Så det handlar nog om hur man presenterar sig själv och hur man formulerar sin frågeställning.
 
Har ni ringt/mailat okända personer för att få hjälp med research? Hur lade ni fram er problematik? Vad fick ni för svar?
1 Anna:

skriven

Jag känner så igen mig i det du skriver! Har också hört om hur vänligt inställda alla är och hur gärna de ställer upp på frågor. Men den gången jag hört av mig för att få hjälp, också via mail, fick jag heller inget svar vilket har avskräckt mig lite. Kanske borde man ringa i stället så blir det svårare att säga nej? ;-)
Kanske därför jag blir extra glad när jag ramlar över kunniga personer i bekantsapskretsen... :-)

Svar: Ja, det kanske är så man ska göra. Man ska nog ringa istället. Men jag tycker det känns lite konstigt att ringa och presentera mig. Jag är rädd att de ska tänka "vem tror hon att hon är", och att de därmed förringar mig och min fråga om jag inte är en etablerad författare redan.

Ja, var glad för de kunniga människor du har i omgivningen. De är verkligen guld värda. :)
Nina

2 Eva-Lisa:

skriven

Jag har ju verkligen valt ett ämne i Limboserien som inte är lätt att researcha. Men jag hade "turen" att bo i USA tidigare och där är det enklare att få reda på saker. Åtminstone upplever jag det så.
Till mitt senaste manus (som är helt fristående från serien) mejlade jag och frågade en person som var insatt och fick svar direkt nästan. Så, jag tror inte att det har att göra med om man redan har något utgivet, eller jobbar på sitt debutmanus. Det handlar nog mest om vem man hör av sig till. En del kanske inte orkar/ids svara. Men kanske finns det andra du kan höra dig för hos?

Svar: Vad bra att du fått bra respons när du hört dig för. Ja, förhoppningsvis så är det så att jag fått tag i fel personer som inte orkat svara och att jag har bättre tur framöver. Jag menar, jag skulle ju vara jätteglad över att få dela med mig av mina kunskaper till någon. :)
Nina

3 CharlotteC:

skriven

Jag tyckte av någon anledning också att det var svårt att höra av mig till folk innan jag var utgiven. Till Middagsmörker läste jag mig till den mesta kunskapen, använde mig att folk jag redan kände för frågor och kontaktade egentligen bara en person jag inte kände. Nu när jag jobbar med uppföljaren är det lite annorlunda. Det känns som det väger tyngre (i mitt huvud i alla fall) att jag redan gett ut en bok och jag har redan mailat ett antal olika personer med frågor jag behöver få svar på. I ärlighetens namn tror jag att jag hade kunnat göra det innan också och fått samma fina respons, men som sagt - jag kom inte för mig att göra det då ... :D

Svar: Jamen det är precis så jag tänker. Det kanske helt och hållet sitter i huvudet? Om det vore så enkelt... ;)
Nina

4 Anonym:

skriven

Jag är så pass ny så försöker hålla mig inom områden jag behärskar tillräckligt för att slippa lägga energi även på research. Än så länge har jag klarat mig på att googla. Det ska mycket till för att jag ska höra av mig till någon känns det som. Men tror nog det är betydligt lättare över telefon än via mail.

Svar: Research kan ju vara superskoj också, beroende på vad det är man ska kolla upp. Jag gick stadsvandringar osv när jag skrev mina historiska manus, men det beror som sagt på vilken genre man skriver inom också.

För mig är det precis tvärtom, jag mailar hellre än jag ringer till någon... ;)
Nina

5 Anonym:

skriven

Jag är så pass ny så försöker hålla mig inom områden jag behärskar tillräckligt för att slippa lägga energi även på research. Än så länge har jag klarat mig på att googla. Det ska mycket till för att jag ska höra av mig till någon känns det som. Men tror nog det är betydligt lättare över telefon än via mail.

6 Kati:

skriven

Jag har bara hört av mig till någon för hjälp ett fåtal ggr. Det ena var när jag kontaktade en myndighet för en fråga inför en tilltänkt roman (som ännu inte är färdigskriven hehe) och det andra var när jag kontaktade en svensk bloggare som bodde och bor i LA inför utgivningen av nittio o frågade om hon kunde tänka sig att läsa för att kontrollera så jag inte fått något fel. Lite faktakoll, alltså. Det gick bra. :) och jag är väldigt tacksam för det sista.

Svar: Det låter som du fått bra respons och det är ju så viktigt. Coolt att du fick kontakt med en bloggare och att hon faktiskt tog sig tid att läsa. Tummen upp för det.
Nina

7 Elisabet Nielsen:

skriven

Eftersom jag är hopplöst blyg hoppas jag alltid att jag skall kunna läsa mig till det jag behöver få reda på i böcker eller på nätet. Vid några tillfällen har jag ställt frågor på olika museers facebooksidor och fått svar där.

Svar: Ja, vad smart att ställa frågor där. Det har jag inte ens tänkt på. Tack för tipset. :)
Nina

Kommentera här: