Migrän och skrivflyt
Vilken paradox! Migrän och skrivflyt. Men kanske paradoxer är just det som är det mest spännande i livet? Nå, jag vaknade upp i morse med hotande migrän, så jag var tvungen att sjukskriva mig från nya jobbet för första gången. Typiskt. Jag som hade förberett en jättebra lektion med eleverna idag, och så blev det ingenting av det. Suck.
Efter en stunds vila så kunde jag äta lunch och börja existera igen. Skönt. Det var lindrigt denna gång. Jag satte mig vid datorn, och hej vad det går! Har hittills skrivit 2130 ord, och jag tänker mig sitta en liten stund till innan det är dags att sova ikapp lite missad sömn från i natt. Det kanske var just det här min skrivsega hjärna behövde, en migrän. Haha.
Jag är en stjärna... Typ. :D
skriven
Diamanter skapas ju under stark press och tryck djupt i bergslagren. Samma regler kanske gäller kanske hjärnans förmåga att spinna fantastiska historier och skapa riktigt bra texter?
Eller också är det ketchupeffekten. Efter en tids motighet, när det känns som absolut ingenting händer, när processen djupt nere hjärnvindlingarna är färdig, är det som om nästa gång man klämmer ketchupflaskan - förlåt, försöker intressera hjärnan för att producera litet text - kommer allting flödande på en gång.